"Och hur var din dag då?"

Varför hamnar man så nära gränsen för det totala psykbrytet så fort man går in på IKEA?
Rent teoretiskt gjorde jag det mesta rätt från början idag. Onsdag förmiddag, inga barn och jag hade t.o.m. kommit ihåg att plocka ur hundburarna ur Volvon. Väl där inne upptäckte jag genast att jag var alldeles för varmt klädd, att läderrygga är förbaskat obekvämt när man ska provsitta soffor och att långa halsdukar gör sig bättre hemma än släpandes i golvdammet när man undersöker bordsunderreden. Beslutsångest i kombination med hunger styrde mig så småningom mot restaurangen men där satt hela staden och deras mormödrar. Onsdagsnöje tydligen. Hungrig, svettig och allmänt småkinkig beslutade jag mig för att komma till skott och göra mina beställningar. Inte så lätt, när alla servicediskar var obemannade. Det är kökskampanj för tillfället så där fanns det folk. De kunde dock inget om soffor så det blev strul, strul, strul. Fick till slut min lapp med bokade varor och skulle bara plocka upp några klappstolar på Ta-själv-lagret. Här låg ingenting i rätt fack, det blir väl mer spännande så. Kassaköerna var lika långa som vanligt, svetten rann och klockan tickade obönhörligt mot hämtdags på skolan. Ett par smågrabbar snodde hejvilt runt ben och vagnar beväpnade med varsin hyllkonsol. Medan de för fjärde gången under vilda tjut petade hål i emballaget till mina klappstolar med sina "stickvapen", kuttrade deras mormor om hur trevligt det var att få se att barn fortfarande kan roa sig med enkla medel. Ett litet vibrerande ögonblick där höll jag på att glömma både psykologutbildning och egna föräldravedermödor.
Men bara för ett ögonblick.
Sedan upptäckte jag att min varubokningslapp var spårlöst förvunnen så det var bara att kliva ur kön, rådda genom hela varuhuset en gång till för att slutligen ställa sig i kö vid ännu en servicedisk och göra om alla bokningarna.
Ny kassakö, sedan varuutlämningskö, baxa alldeles för stora paket genom smärre snöstorm, bygga om bilen, lyfta in soffa själv (mammor kan utveckla superkrafter vid behov) köpa sunkig macka på Statoil, hämta barn, hämta glömd skolväska, hem och baxa ut allt med friluftsdagströtta barn hängande från armbågarna.
Om en Cola Light eller två så leker väl livet igen! Då ska jag skruva ihop min nya kurslokal.